Mokkulare in archipelagia...

Operation flytt till skärgården över sommaren genomfördes i kokhet bil igår, men med trevligt resesällskap tack och lov. Nu är vi här och det är skönt, det. Ikväll ska vi elda bastu på holmen...

I år har jag privilegiet att få använda svärfars trådlösa modem och det verkar fungera riktigt bra. Här i Finland pratar dock ingen om trådlösa modem utan här heter det mokkula, ett namn som egentligen ägs av en viss operatör men som har blivit vardagsspråk för tingesten i fråga. Planen för idag var att börja jobba direkt och få en massa gjort omedelbums så att starten känns effektiv och bra. Men ack, nej. Struuul med programvaran. Föråldrad version av översättningsverktyget på bärbara datorn, kom inte ihåg att uppdatera hemma. Försökte koppla upp mig på uppdragsgivarens fina, nya server där man använder översättningsminnen i realtid; servern bara fnös åt mig och påpekade att med såna där stenåldersprogram lyckas det TYVÄRR inte. Håller på att åtgärda, laddar ner programvara men det tar evigheter. Perfekt ursäkt att blogga.

Fast det finns ju det där referensmaterialet jag borde kolla... jå.

Smile!

En resa som min man och jag har gjort otaliga gånger är den två och en halv timme långa sträckan mellan Åbo och Houtskär. I den ingår tre färjor och vissa ytterst slingriga och smala sträckor, men i allmänhet är det fin och jämn landsväg. Vägen går förbi vikar, små åkrar, trähus i olika färger och skog, och det är inte ovanligt att se rådjur eller älgar. Denna väg har vi som sagt åkt otaliga gånger, min man ännu fler än jag. Jag börjar "kunna" den vid det här läget men han skulle säkert kunna köra den med ögona fast. Alla kurvor och knepiga ställen sköter han med bravur, och han vet precis när det lönar sig att köra om och var. Om det är knappt med tid till färjan brukar han fixa det. Ja, han har kört den vägen så länge han kan minnas och kommer sannolikt att köra den många, många gånger till. Han och vägen är gamla bekanta, ja, nästan vänner.

Så jag kan tänka mig att det känns EXTRA bittert att bli plåtad med fartkamera i Nagu centrum när han har åkt förbi samma förbenade kameror år in och år ut, och de aldrig har varit på. Tills denna gång. På hans födelsedag, till råga på allt. Och för ynka 51 km/h på 40 km/h-område.

Böteslappen kom med posten igår, så vi drömde det inte.

Farlig sommar(rea)

Var på farlig sommarrea igår med ett mål: hitta bra joggingskor. Mission accomplished:


De heter Nike Air Cesaro och var nedsatta med 50 procent. Fortfarande mer än jag någonsin har betalat för ett par träningsskor. Men saakeli, vilken studs! Och dessutom är de rätt så snygga :)

För övrigt måste jag dock konstatera att det inte lönar sig att prova bikinin om man har ätit en massa ost, glass, kex och tårta i flera veckor. Detta borde ju vara självklart. Det självförtroende och "min kropp är vacker"-tänkande man visar genom att välja några stycken och med bestämda steg gå in i provbåset avdunstar samma minut som man ser resultatet i spegeln...

Inget som inte kan tröstas med lite glass från butiken på vägen hem... jaja, om det ska brännas en massa kalorier med fabulösa nya joggingskor så måste man ju ladda upp lite!

The king is dead

Lyxmorgon, väckning först åtta trettio idag... och typiskt nog så vaknade jag helt av mig själv evigheter före det. Åt mina Special K vid TV:n, tittade på slutet av en film som var så dålig att vi inte orkade se den till slut igår. Tänk 1983, tänk Star Wars rip-off, tänk prinsessor och monster och jättespindlar. Jag älskar vissa typer av dåliga filmer, så det var mest J som hade svårt att hålla sig vaken.

Detta morgonfilmtittande gjorde dock att jag missade FLERA MINUTER av dagens kokheta nyhet. Men efter en stund insåg jag att det är lugnt, det kommer inte att finnas något annat på TV idag än nyheter om den bortgångne Michael Jackson, mediernas älsklingsfreak-släsh-geni. Fast jag tror faktiskt att jag på fem minuter fick en helt tillräcklig dos av "We have lost an icon", "There will never be anybody like him" och "He changed the world of pop music for ever".

Så, nu ska jag jobba så det säger svisch bara, och sen kan den lediga helgen börja!

Zzzz... ping! Inte idag.

Nu är det något i farten, eller i luften, eller på gång... jag höll på att försova mig imorse. Ingen särskilt tidig väckning heller, helt enligt bodyklockan. Men som sagt, jag stängde av väckarklockan och slöt ögonen, och vips var jag borta igen. Som genom ett mirakel hördes en mycket kraftig nysning från köket så att jag vaknade på nytt. Bless J and his summer allergies. Så låg jag där en stund och tänkte att näää, va e dehää...? Kom upp i sittande ställning på ren finsk sisu. När jag sedan hade svängt benen över sängkanten och beredde mig på att stiga upp... oumaigad. Är det så här icke-morgonpigga människor känner sig varje dag? Halvdöda/drogade? Jag hade ingen aning. Jag tar tillbaka allt jag har sagt och tänkt om inställning, lättja och bortskämdhet. Om man känner sig så här varje morgon så borde man få en medalj för att man överhuvudtaget har ett liv.

Starkt grönt té. Nu.

Hört idag, halvt på skämt:

"Kultur ska vara konstigt, då är det bra".

Så där på skämt, alltså. Men ack vetni, det finns allt möjligt som kallas för kultur och som gör att man undrar ibland. Inte så att jag diskriminerar, visst kan t.ex. bajs vara kultur, ja till och med konst. Vad som helst kan ju kallas för konst bara det sätts i rätt sammanhang. Och så kan folk stå där och analysera, hitta en djupare, existentiell mening med det hela. Vad symboliserar bajskorven? Hur berör den oss, vilka tankar väcker den...? Och så vidare. Samma gäller musik. Världen är full av musikaliska bajskorvar. Haha, musikaliska bajskorvar. Hahahaha! Nu svängde det här åt helt fel håll, jag ser framför mig fyra bajskorvar med barbershophattar och Pepsodentgrin. I'm sick in the head, I am.

Jag skyller på att jag är hungrig, blodsockret har sjunkit så lågt att jag får hallucinationer. Och tänk er, jag har köpt leverlåda till mat. Lyckat, va?

Post-midsommar blues

Faktum: när man har varit ute i skärgården och haft en skön midsommarhelg inklusive tårtkalas ute på en vackert vildvuxen holme, med blommande syrener, sol, sång, skratt och allmän sommarlyx så känns det BITTERT att återvända till stan och DATORN.

Men jag klagar inte. Fast jo perkele, jag klagar. Det är orättvist och jag känner mig kränkt och nån borde fatta. Dämit.

Sådär, tånoringsutbrott: check. Myky jobb framför mig: check. Seg hjärna: check. We're good to go.