En resa som min man och jag har gjort otaliga gånger är den två och en halv timme långa sträckan mellan Åbo och Houtskär. I den ingår tre färjor och vissa ytterst slingriga och smala sträckor, men i allmänhet är det fin och jämn landsväg. Vägen går förbi vikar, små åkrar, trähus i olika färger och skog, och det är inte ovanligt att se rådjur eller älgar. Denna väg har vi som sagt åkt otaliga gånger, min man ännu fler än jag. Jag börjar "kunna" den vid det här läget men han skulle säkert kunna köra den med ögona fast. Alla kurvor och knepiga ställen sköter han med bravur, och han vet precis när det lönar sig att köra om och var. Om det är knappt med tid till färjan brukar han fixa det. Ja, han har kört den vägen så länge han kan minnas och kommer sannolikt att köra den många, många gånger till. Han och vägen är gamla bekanta, ja, nästan vänner.
Så jag kan tänka mig att det känns EXTRA bittert att bli plåtad med fartkamera i Nagu centrum när han har åkt förbi samma förbenade kameror år in och år ut, och de aldrig har varit på. Tills denna gång. På hans födelsedag, till råga på allt. Och för ynka 51 km/h på 40 km/h-område.
Böteslappen kom med posten igår, så vi drömde det inte.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar