Nåja, försök nummer två att rycka upp mig själv ur min självömkan. Chanserna att lyckas är bättre denna gång. Varför? Jag har ätit god mat, fått en kram, förlåtit och blivit förlåten och snusat länge och väl på dotterns fjuniga hjässa.
Tadaa! Glad självständighetsdag! Slutet gott, allting gott.
Note to self: underskatta inte de små, enkla sakernas makt.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar