Det som hände var två saker: mitt huvud ställde glömskt nog in alarmet på klockan åtta, dvs. inte kvart i åtta som planerat, men mina fingrar, som uppenbarligen fortfarande lever en timme efter finsk tid, ställde in väckning på klockan sju. Ta en stund och begrunda hur knasig man måste vara för att lyckas rådda på detta viset. That's me.
Så när alarmet går av händer följande: jag är vaken med det samma och min första tanke är "fan, jag glömde den där kvarten, hon borde ha vaknat en kvart tidigare, shitshitshittt. Nu går jag och tar upp henne denna sekund." Kände mig dum och misslyckad. Kvittrade trots allt tappert åt min sömndruckna lilla sömntuta som inte ville vakna riktigt ännu. Lade henne på skötbordet, bytte blöjan. Tittade på väggklockan.
Nu vet vi varför jag har den här på kylskåpet.
3 kommentarer:
På riktigt!? Du vill att din bebis ska vakna klockan sju istället för klockan åtta? Please, explain!
Min fråga gäller det ytterst främmande uttrycket "väcka bebisen". Vad är det? Har ännu inte upplevt detta fenomen... Hos oss är det bebisen som väcker oss ;)
Nånej, men skämt åsido. Lycka till med projektet!
*dödligt avundsjuk på folk med sovande bebéer*
Kram Heidi, nästa vecka ses vi! JEEE!
Hahaha, jo jag vill att min bebis ska vakna sju FÖR ATT hon ska gå och lägga sig klockan åtta istället för klockan nio. Vi har ett Schema, all ye hail the Schema, ära vare Schemat i höjden. Men det funkar, Sesstösen sover elva timmars nätter. Obeskrivligt skönt.
Hanna: JEEEEEEEE!!!!!
Skicka en kommentar