Ibland blir det jättebra med plan C. Även om man inte ens hade någon plan C till att börja med. Lördagsplaner har man ju alltid, men kanske högst plan A och plan B. När plan A (HiH = Helg i Houtskär) inte lyckas eftersom karln sitter som pinn i skit med jobb, och plan B (besöka Logomo, äntligen, gå på körövning fast du redan meddelat frånvaro) känns lite lame så kan lördagen plötsligt räddas av *tattararaaa!* PLAN C: gå på balettföreställning med god vän som behöver sällskap då hennes kavaljer är sjuk. Tillägg: gå på sjukt bra dansföreställning efter vilken du är inspirerad och rörd i flera timmar.
Jag blir så till mig, jag blir alltså helt salig när jag ser människor uttrycka, tala med sin kropp så att det kommer från själen. Ibland önskar jag att jag inte kunde sjunga för fem penni och att jag hade valt att bli dansös. Typ i 0,3 sekunder. Genast därefter är jag dubbelt tacksam över att det gick som det gick. Det är ganska bra så här, egentligen.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar