Regnig dag

Måste snart stänga av ljusterapilampan, man får inte ha den på för länge för då rubbar den dagsrytmen och man får sömnstörningar, påstås det. Snart ska det sköna, pigga ljuset bort men inte rikit ännu. Några minuter till! På tal om ljusknarkare, hehe. Det där sista förstår bara morsan.

Det regnar, regnar, regnar. Igår rentav stormade det. Till söndag har de lovat sol, wohoo. Jag är kanske konstig men jag tycker att på söndagar kan det bra vara regnigt för då ska man bara sitta hemma och lata sig ordentligt. Det är ju lite patetiskt med så fort solen tittar fram börjar det krypa i benen på mig och kroppen skriker UPP OCH HOPPA, nu ska vi ut och minsann inte sitta inne och jäsa utan RÖRA PÅ OSS och få frisk luft! Kroppen vill men jag vill inte, jag vill tömma hjärnan och sitta i soffan och mysa och inte prestera int sen någo. I-landsproblem i kvadrat.

Men kanske det blir annorlunda det här veckoslutet, min tillvaro just nu är inte så hektisk som den brukar vara. Det händer ibland, mittiallt så har jag en eller två dagar då jag har inget eller nästan inget att översätta, inget att göra på eftermiddagen, ingen sånglektion, ingen övning på kvällen. Livet får ett helt annat tempo, jag vaggas in i ett slags lugn och t.o.m. hjärnan börjar fungera på ett helt annat sätt. Den går från högpresterande läge till minimalt presterande läge, helt utan ansträngning. Lite som när man är på semester, men då brukar det ju ta några dagar innan man varvar ner helt. Detta är annorlunda, det sker så fort. Det är skönt, fast det har sina sidor: det borde dammsugas och städas men jag vill inte, jag tar ut allt jag kan medan det fridfulla lugnet varar. Dammsuga hinner jag sen när jag har tonvis att översätta och behöver pausgymnastik.

Bakom hörnet skymtar redan jobbresan, jag åker ju herregud redan på måndag och övernattar på flygplatsen i Vanda. Och efter jobbresan: en massa roligt! Och en hektisk minuttidtabell nästan varje dag. Så nu är det verkligen vila med gott samvete som gäller.

Så, nu är lampan släckt.