Herreje vad Julia hade svårt att förlika sig med sitt öde i morse. Hon, som vanligtvis redan är vaken när jag eller Johan kommer in för att väcka henne, hade sovit dåligt och hostat under natten, så hon befann sig mitt i en sömncykel när jag väckte henne. Resultat: total hysteri. Skrik, spark, snor som fullkomligt strittar åt alla håll, mera skrik, försök att klättra tillbaks i sängen gång på gång.
Ne casa Satu! Miii, miii! (dormir, sova) Puh.
Det var bara att använda milt våld, sjunga lite och ge henne mjölk och russin. Sen "vaknade" hon äntligen, och allt var bra. Sade glatt "Casa Satu!" och lät sig kläs i regnkläderna på nolltid.
Och nu är mamma sen, det blir tvåminutersmorgontoalett. Igen. Hejdå.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar