torsdag 28 november 2013

Det vita guldet

Okej. Kapitlet risgrynsgröt. Julen närmar sig, och nu är suget helt sjukt starkt. I år föresatte jag mig faktiskt att inleda risgrynssäsongen före glöggsäsongen, men sen gick Johan och köpte en helt sjukt god blåbärsglögg på båten, och glöggsäsongen vann. Men nu. vill. jag. ha. GRÖT.

Så ta och koka gröt då, människa. Jaa-a, the thought DID cross my mind. Men universum är lite emot mig på den här punkten. Det skulle bli för en vecka sedan, men en jättegod och jättekär kompis messade och frågade om jag ville äta lunch. Å, sånt gör mig så glad, jag älskar att gå på lunch med fina vänner. Gröt hinner man koka när det inte finns något bättre att göra. Gröten blev uppskjuten till igår onsdag. En vecka senare. Suget fick tid på sig att växa.

Har jag nämnt att onsdagar är min hemmadag? Dagen då det finns all tid i världen att koka gröt. Jag letade fram ett recept på ugnsgräddad risgrynsgröt enligt konstens alla regler och allt. Men ugnsgrytan, var var den? Jo, ute på terrassen. Full. Med en härligt god gratäng med blomkål och trumpetsvamp som svärmor hade lagat när hon var här. Visade det sig, efter att jag hade letat igenom hela, och jag menar hela, köket. Men faktiskt, den där gratängen var så saligt god att jag verkligen inte sörjde någon gröt just då.

Men nu, kära vänner, gott folk, trogna läsare: nu farao ska det kokas risgrynsgröt i det här huset. Närmare bestämt på lördag. Jag har handlat två liter röd mjölk, så nu finns det ingen återvändo. Universum, give it your best shot. I will be making risgrynsgröt.

Inga kommentarer: