Och seriöst, nu måste jag läsa en bra bok på mitt modersmål svenska ganska snart. Det blir det perfekta startsteget på min plan "köp inte en enda bok åt dig själv på ett år". På något sätt är denna plan det mest skrämmande jag har föresatt mig på länge. Men nu prkl, sa finlandssvenskan. Jag lånar från bibban eller av vänner, eller läser det jag har hemma i bokhyllan, punkt.
Denna åskregngråtrista dag håller vi på och städar och packar undan här på holmen. Farmor och farfar har tagit "Jullan" hem till sig för att låta oss feja och greja, bless them. Nu borde man bara rycka upp sig och komma över den här angsten över att sommaren än slut. Fast nej, den lilla angst jag känner beror inte på att sommaren är slut, för vi har haft en lång, underbar, ljuvlig sommar och vi har njutit som små grisar här på holmen, och fått oss en rejäl dos sommar på alla sätt. Nej, nu känns det i hela kroppen att vardagen har börjat i stan, och jag vill vara där redan. Jag vill sitta i mitt arbetsrum och gå igenom kalendern, och packa noter till konservatoriet och jobba och pricka in övningstider och sätta maskiner med tvätt på löpande band. Bättre tecken på en lyckad sommar finns väl inte.
Bildbevis på att sommaren är slut:
Julias uppblåsbara bassäng och badring, som legat på gräsmattan hela somaren, nu uppsköljda och på tork. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar