Lördag!

Lördag, hörni. Ingen tokig veckodag. Sedan urminnes tider (okej, sedan jag var liten, då) har lördagen varit dagen då man får göra sånt man inte får göra under veckan, och det är ju ett helt prima koncept.


När man är liten vill man kanske äta karkki och se på TV hela morgonen, vitsi jag minns den där känslan att vakna och veta att det är lördag och karkkidag! Några år senare är höjden av lyx kanske att sova länge och sen få sträckläsa serietidningar eller en bok, medan man käkar lördagsgodiset. Och ytterligare några år senare kan lördagskänslan komma av att veta att det finns kvällsplaner med kompisarna (förutom av att det är karkkidag, låt oss nu inte glömma det väsentliga).


Och nu, kära vänner, kan vi säga att cirkeln är sluten: tevemorgon is da shit. Inget säger lördag morgon som Mumintrollet på TV och hela familjen i mjuka plagg och lilla flickan med burrigt hår som följer så ivrigt med och ropar stup i kvarten: Titta! Icki! (Titta Stinky!) Jawohl, och det finns tillochmed en påse karkki i skafferiet, och kladdkaka i kylen. Ordet lördag har fått tillbaka sin magiska kraft, oujea.