Fredag morgon

Jag har finfrulle med mig själv vid salutorget! Finfrullen består av en kopp te och en bit tårta som jag fick gratis som maistiainen (smakbit), och utsikten är den här:

Var sitter jag? 

Karln är sjuk och ligger hemma och vilar (vilar = spelar något random strategispel på datorn. Åtminstone ligger han stilla och gör något han tycker om att göra).

Jag har lämnat av Julia på dagis och ska strax ta mig till konservatoriet. Mitt barn, har jag konstaterat om och om igen, hon kan det här med att flörta. Bara att småle och vinka lite med handen (handryggen nästan utåt, flexa med fingrarna), och that's it. Alla är sålda. En av dagistanterna sade "du är nog gullig du, Julia". Hehe. Bara ett och ett halvt år gammal, och hela omvärlden lindad runt lillfingret.

Jag är halvt på allvar orolig för att hon blir så bortskämd att hon blir helt omöjlig. Därför är jag ganska sträng med henne när hon bråkar eller är olydig, fast jag försöker vara det på ett vänligt sätt. Ibland lyckas jag inte så bra. Fast jag surar aldrig, det håller jag hårt fast vid. Så fort situationen lugnat ner sig får hon uppmuntran och glada miner som vanligt (Snälla, snälla, må jag ge henne all den kärlek och alla de gränser hon behöver!).