Fjärde dagen som singelmamma medan pappan är i Japan. Nu börjar det finnas liitelite tid att sitta i soffan i lugn och ro med min dator (my
precious). Jag vet inte riktigt hur jag resonerade då jag trodde att jag skulle dö tristessdöden. Jag menar, jag nästan
stressade över all den
tristess som låg framför mig varje kväll efter att Sessan gått och lagt sig klockan sju. Fast sen laddade jag ner en massa TV-serier och det satte ju punkt slut på det problemet. Nytt problem:
jag hinner ju inte titta på några frikkin' serier. Det är som om en armé av projekt har suttit bakom knutarna och väntat på att jag ska få lite tom tid
så att de kan hoppa fram, alla på samma gång. Seriöst, igår efter några timmars shoppande (medan svärdjuren var hemma med Julia) var jag så slut att jag måste skippa bioplanerna. Let me repeat that: jag avstod från bio och biogodis och valde istället att cykla hem och sova.
Men före jag gick till sängs lovade jag mig själv dyrt och heligt två saker: att jag idag ska låta bli att greja med några projekt och låta bli att köpa något. Åh, ibland är jag smart!
En bildkavalkad på andra smarta beslut:
Att cykla till dagis. Frisk luft, motion, gratis transport och inga bilköer, för att nämna några fördelar. Win.
Att äntligen beställa hem lite vettig lunchläsning. Som dessutom utgör en avdragbar kostnad. Muahahaa, win.
Att ha kameran i köket så man hinner dokumentera avkomman i farmors famn, och samtidigt få bildbevis på hur hon har vuxit. Alltså avkomman, inte farmor.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar