Nirvana

Regn och rusk idag igen. Då kan man ju sitta inomhus och skriva blogginlägg om sommarens vackraste och varmaste dag hittills:

Igår firade vi söndag med bastu och Muurikkaplättar ute på holmen och hörni, det var nog Paradiset på jorden, som min före detta sånglärare brukar säga. Nirvana. Inga stora saker, men saker som väger tungt i vågskålen. Som att få lägga sig på en solbädd och läsa tidning medan svärmor leker med Jullan på en filt. Att titta ut genom bastufönstret och nästan bli bländad av solskenet som dansar som vit eld över hela fjärden. Att vända blicken tillbaka in i den dunkla bastun och långsamt urskilja skrattande tänder och ögonvitor, sedan resten. Att känna den första doften av smör och smet från Muurikkan. Att känna doften av sommar i dotterns hår.