Ah. Jag lät mig luras, igen. Inte var jag mindre förkyld sen heller. Det var bara ett stadium i förkylningen där offret luras till att tro att allt håller på att bli bättre. Så att man kanske börjar smida försiktiga planer, ser fram emot de följande dagarna och whatnot. Allt medan bobbornas masterplan skrider in i fas tre: torr hosta.
Visste ni att ammande kvinnor inte bör ta slemlösande hostmedicin? Nå nu vet ni det.
Känslan efter en natt av hostattacker och bara några timmars sammanhängande sömn är... ja, tror att jag behöver lite lolcats nu.
Nästa inlägg ska handla om något bra. Or else.
2 kommentarer:
voi prupp med den där arma flunsan! nu ska den nog ta och ge sig iväg tycker jag!
Kram!
Tack, det tycker jag med. Kram tibax <3
Skicka en kommentar