Aiolisåsen på den lokala gästhamnskrogen, hörni. Den är helt i sin egen klass. Hemligt recept, förstås. Och franskisarna, ojojoj. Det är bra att det kostar, annars skulle vi äta där varje dag och få seriös halsbränna, minst. Men hemlisen till att franskisarna är så goda fick jag veta förra gången vi var där: de byter frityroljan varje dag. Det gör minsann inte alla. Hah, när jag sommarjobbade på en av de amerikanska hamburgarkedjorna i Torrevieja såg jag aldrig att någon skulle ha bytt oljan. De måste väl ha bytt ut den ibland (får vi hoppas), men långt ifrån varje dag. Och mjukglassmaskinen, den putsades aldrig inuti utan all gammal glassörja fick bara ligga där och härskna. Urk.
Som tur vandrar vi mot bättre tider, lär oss att ställa högre krav och uppskattar nyttig och välproducerad mat. "Färska, lokala varor enligt säsong" och etiska slaktmetoder, heja vår lilla nordiska perfektionsbubbla. Ute i världen läser man bara om skyhöga matpriser, demonstrationer och stora konglomerat som roffar åt sig mark för att odla biobränsle istället för ätbara grödor. Inte alls bra. På den fronten går vi mot sämre tider, rejält sämre.
Och förresten så är vår nordiska bubbla inte alls så perfekt, särskilt inte på sistone. Men en bubbla är det jämfört med resten av världen, det går inte att komma ifrån. Jag vet det, men ändå blev jag upprörd när jag såg en läsarkommentar om massakern i Norge på Rundradions hemsida: "Sånt här får inte hända i Norden". Vafasen? Sånt här får inte hända någonstans. JU.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar