Jag har ett litet erkännande. Jag har en secret crush på Matti Vanhanen sen igår. Karln är för det första lång och stilig, men det som vann mig över helt och totalt var ögonkontakten. Blicken. Den var så varm. Föreställ er det, en varm och mänsklig blick ackompanjerad av ett avslappnat och charmigt leende. På herr Vanhanen. Jag är såld.
Herren i fråga deltog alltså i en renässansmiddag modell intimare på slottet igår kväll. Detta var min tredje Jagellonicakeikka på finska, och tur det. Finskakeikka nummer ett var en pina och nummer två bara lite bättre, men nu börjar det lossna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar