Fammo ringde idag, precis när jag hade kommit igång med att öva ett av de svåra pianostyckena. Hon har ett sjätte sinne, den människan. Jag är helt medveten om att det faktiskt bara är jag som upplever att hon alltid lyckas ringa opassligt, andra ringer ju också och avbryter mig i det jag gör. Lite avbrott är för det mesta helt välkommet men när jag ser att det är fammo som ringer är min första reaktion "men hur lyckas hon?" Sen skärper jag mig och gör mig trevlig och svarar, för det är ju fantastiskt att jag har en fammo som bryr sig så mycket om mig och som håller kontakten med mig. Även om det ibland är mest för att få berätta vad de har gjort och skryta lite i smyg om hon är nöjd över något hon själv har gjort. Det är ändå fantastiskt.
"Vad skulle du vilja ha i födelsedagspresent?" kvittrade hon idag (efter att ha berättat ivrigt om det senaste brevet från människor jag inte känner). "Har ni dammsugare?"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar