Den här veckan blir Veckan Då Heidi Lärde Sig Två Skitsvåra Sånger. Sådär, nu är det bestämt och kan inte tas tillbaka. Det går inte på talang den här gången, det går på slit och stret och jag är inte van vid att måsta varken slita eller streta. Min blogg heter ju Prinsessan Heidi, för farao.
Fast jag håller faktiskt på att lära mig disciplin med övandet. Någon nytta måste man ju ha med att vara över trettio. Jag vill kunna de här sångerna nu. Inte för att vi har konsert efter sportlovet (okej, pikilite därför) utan för att jag vill kunna dem, punkt. Jag vill göra dem mina och sjunga som om det vore JAG som bara improviserar fram allting. Hur mycket musik därute är inte bara ett enda solfande. Totalt ointressant. När musik är tankar och känslor och inte bara prasslande noter, då tänder jag till. Det låter så lätt. Men fattar ni hur svårt det är? Jag tror att de flesta av er gör det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar