Börjar inse att det inte var så smart att baka en hel morotskaka till och frysa ner den. För nu sitter den där i frysen och vill ut.
Börjar också inse att det i min överfulla klädgarderob inte finns ett skvatt som liknar den kombination av proffsighet, nonchalans och illa dold sexighet jag har tänkt mig utstråla i egenskap av kördirigent i Linköping.
En ytterligare insikt som har smugit sig fram är att jag borde ha beställt tid hos frissan länge sen.
Och som oliven i martinin har jag äntligen börjat fatta att jag faktiskt måste göra något helt själv för att komma igång med motionen. Här har jag gått och väntat att det bara ska hända något.
Vitsi.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar