hemma igen

Jag är vid liv. Nästan. Gääääsp. Nääääävillint... suck.

Okej, okej, jag är vaken.

Här sitter jag igen i pyjamas vid datorn som har suttit avstängd i två veckor och väntat snällt på att jag ska komma tillbaka. Ute är det halvmörkt, vitt och ganska dystert. Ljusterapilampan är påslagen men ljuset känns kallt, som att sitta vid en stor upplyst reklamtavla. Jag försöker komma ihåg hur det kändes att sitta i solen i förrgår, de sista minuterna av sol som vi fick tack vare att planet var försenat och vi satte oss ute en stund.

Herregud vad två veckor kan gå fort och samtidigt så långsamt och skönt att det känns som mycket längre. Myyyyky längre. Jag menar, var julafton på riktigt för bara två veckor sen?

Gud vad skönt vi hade det. Inget vidare väder visserligen, med undantag av de första dagarna och den sista, men skönt var det ändå. Att sova till tio. Färskpressad apelsinjuice av GODA apelsiner så ofta man ville. Sola ute på balkongen de dagar det var soligt. Långa promenader längs havet och på vågbrytaren. Hemmakvällar med Skipbo, Trivial Pursuit på spanska och Carlos III (världens prisvärdaste brandy). Och absolut ingen dator i måååånga dagar.

Och nu... tillbaks till verkligheten. Eller egentligen blir det imorgon, då har jag fullspäckat program hela dan och hela kvällen. Den enda programpunkten idag är att orka släpa sig till butiken så vi har något annat att äta än sylt. Kanske en lite längre promenad? Kanske tom. med stavarna? Kanske julbilringen ska börja åtgärdas redan idag? Eeuuummm... nä. Imorgon. Mañana.