Exempel på hur något som är dåligt och jävligt kan övergå till något som är underbart och bra:
Jag sitter alltså och filar på en text med deadline klockan två. Inte så på minuten för kundens skull, men jag har ju bestämt att jag ska hinna på sånglektion. Med cykel. Så där sitter jag och försöker jobba megasnabbt men fortfarande noggrant och bra, tiden bara rinner iväg och jag hinner liksom inte ikapp för att skapa en bekväm marginal. Det är verkligen fråga om minuter. Slutligen är jag nöjd och levererar texten och är vid det läget Försenad med stort F. Hjälps inte, hoppa i bilen bara. Men neheeej, inte så "bara" det heller. Bilen är ju belamrad med tung, våt snö och den måste tas bort. Ytterligare försening. Inga svordomar, men tålamodet är vid det här läget ganska tunt.
Så kommer jag ordentligt försenad och ja, medges, lite jäktad till sånglektionen. Och så går det så helsikes bra, så "who's-your-bitch"-fantastiskt att jag knappast tror att det är sant. Och så är allt bra igen.
Slutsats: deadlines suger, sånglektioner "äger" (ohmigod what is happening to me) när de går bra. Och bara då, egentligen. Annars suger de också.
2 kommentarer:
Alltså jag tycker att sånglektioner helt enkelt äger, de rockar fett, rulettaa, är fansnapsiska... :) Även om det går dåligt har man ju iaf fått ägna en timme åt bara sin egen kropp och sin egen röst, inte åt någon annan. Och det tycker jag är skönt i sig. Men sen då det flyter är det ju bara för fantastiskt!!! :D
Hurra för sånglektioner som räddar ens dag - mer sånt åt folket!
Jag beundrar dig - en sån inställning vill jag också ha! Jag är mer av en hopplös evig "duktig flicka" som får morkkis när hon inte lyckas göra som sångläraren säger. Men hädanefter ska jag försöka njuta mer av "min timme, min röst, min kropp"-konceptet! :)
Skicka en kommentar