Håhåjaja, säger jag. Alltså det finnas dagar som jag helst skulle ta omstart på. Särskilt när de kommer lömskt i hälarna på jättebra dagar, för då är jag extra oförberedd på att allt plötsligt ska kännas jättemotigt och trögt.
Jo, alltså gårdagen var en kiva dag. Lite regnig och mulen och sådär halvtrött, men med trevligt innehåll. Tumistid med mamma, antikvariatbesök och lunch, en kopp te på Stellafärjan båda vägarna, kvällsbastu, Skipbo i skenet av levande ljus med ostbågar och choko, mysmysmyyys. Kvällen avrundades till och med med en givande och bitvis livlig debatt om de sociala mediernas för- och nackdelar. Lite sent blev det, men mycket givande var det. Fulla poäng på alla sätt.
Idag, icke så bra. Den korta nattsömnen hade kanske varit en ganska träffsäker varning. Inget är egentligen sådär jätte, jättefel, men de små störande failmomenten har avlöst varandra på löpande band. Mokkulan är på fel holme, bilfönstret hade varit halvt öppet hela natten så nu är loppisfyndet vattenskadat (Jättebu. Jag hade kanske tänkt slipa och måla det, men först nästa år) och jag blev klitschblöt om baken när jag körde till posten, korrekturläsningsuppdraget går inte så smidigt som jag hoppades (which they never do), vädret hjälper inte precis...
Bladibladibla SLUT på jomandet! Nu har jag i alla fall jobbat färdigt för idag och resten av dagen ska vi mysa på holmen. Under denna min ytterst ytliga tristess är jag genomlycklig över att mamma och pappa är här hos oss och över att Julia får vara med dem och sina farföräldrar samtidigt. Vilken lyx!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar