Glöm rastlösa ben, nu är hela kroppen rastlös. Försökte träna yoga i förrgår men fick ont. Området kring svanskotan protesterade högljutt: "Varför gör du på detta viset? Lägg av!" Nästan en och en halv vecka sen rumpan kysste betongen. Att det ska ta så himla länge innan det inte gör ont någonstans. Och att det ska vara så himla halt ute. Kan inte gå på gym för det gör ont, kan inte tränga yoga för det gör ont, att promenera gör inte ont men vill inte promenera för det är för halt. JAG BLIR GALEN!
Så jag beslöt att idag ska jag sakta och mycket försiktigt cykla till konsis. Jag cyklade av och an till butiken igår och det gick ganska bra. Förutsatt att man håller sig till de sandade områdena. Funderar på att låna J:s knä- och armbågsskydd. Jag menar, jag har redan börjat använda halkskydd under skorna och det typ fyllde årets kvot av mespoäng så nu har jag inget att förlora.
HATA plusminusväder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar