En mystisk svartklädd figur stryker omkring i korridorerna här på konservatoriet idag. Upp och ner i trapporna går hon, in och ut på toaletten, gömmer sig i ett klassrum en timme och tittar ut igen. Vem är denna figur i svart och vad gör hon här? Ha! Det är jag själv, förstås. Har bestämt mig för att bo här idag. Har lektioner halva dagen och konsert med Key Ensemble i Sigynsalen ikväll. Och egentligen ser jag inte det minsta mystisk ut, jag har knälånga yllesockor på fötterna och går omkring med en gräsgrön ryggsäck.
Dagens första lektion är avklarad. Dagens läxa: spela med avslappande fingrar, annars går det inte. Fatta vad svårt att komma ihåg att slappna av i fingrarna. Håller dessutom på att upptäcka helt oanade sidor hos mig själv. Jag är inte alls tålmodig. Jag trodde bara att jag var det, men om jag efter två timmars övning inte kan ett pianostycke perfekt så blir jag otålig. Om jag överhuvudtaget ska ha en chans att trivas med pianospelandet så måste jag acceptera att det tar längre för mig att lära mig saker än förr, och att jag inte behöver spela ett stycke perfekt för att det ska duga. På tal om utmaningar, jo.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar