sista lediga dagens sista ljuva must

Vet ni den där känslan av att ha en jättemassa att blogga om men ingen bra orsak att slå på datorn, förutom bloggandet? Nähe, inte? Nå så är det när jag är på semester. Jag ids helt enkelt inte trycka på Power och väcka datorn utan låter den sova, det känns så mycket "ledigare" att inte ha datorn på. Jag kan minsann prioritera, jag. Eller så är jag lat. Fast vänta nu, att vara på semester handlar ju faktiskt om att kunna vara lat, att gå ner i varv och inte göra samma saker man gör till vardags. Jag gör alltså helt rätt i att prioritera lättja framför hyperaktivitet på bloggfronten. Summa summarum: heja jag för att jag inte har bloggat varje dag. Jag är lat OCH duktig.

Semestern är slut i morgon. Det gäller att göra något lite extra sista dagen, det behövs liksom någon liten ritual för att avrunda det hela. Och det var faktiskt inte alls svårt att komma på vad det skulle vara. J turnerar Österrike och Slovenien med kören, ergo fisk is back on the menu. Abborfilé med skumpa till middag plus lite senare soffkväll med kvalitetsunderhållning i form av fantastisk Dickens-serie av BBC, Mövenpick Swiss Chocolate och mera skumpa. Perfection.

Idag har prinsessan...

...fyndat på loppis. Oj oj *OJ* vad hon har fyndat. Bilder kanske eventuellt möjligen snart.

En hel eftermiddag på loppis, jo. Detta kallas the loma. Vacaciones de princesa.

Åbo sweet Åbo

All respekt för dem som åker tåg mellan Åbo/Hfors och Pampas varje vecka. Jo, man kan ju jobba och det finns alla bekvämligheter nuförtiden. Men ändå.

Mommo är sig lik. Bestämd, pratsam, lite lomhörd och helt underbar. Älska min fina mommo.

ciao bambini

Pampas, here I come. Ska bo hos mommo över helgen och vi ska ha kul för hela slanten. Och prata, framförallt prata. Oj, va det ska bli roligt.

Ett löfte är banne mig ett löfte

Semesteräventyret, jo. Bilder finns på fejan men här kommer några exklusiva highlights åt mina trogna läsare:

Först ett faktastycke, läs eller skippa. Vi seglade motsols runt Åland med rutten Näsby - Rangskär (Houtskärsidan) - Väderskär - Hamnsundet - Käringsundet - Mariehamn - Rödhamn - Seglinge - Kumlinge - Näsby. Börja nu för guds skull inte kolla upp nånting på Google maps ;) Jag nämner dem bara för den som känner till ställena. Kärnidén var i alla fall att göra lämpliga halvdagsseglatser, inte att sitta hela dagar i båten så som det blev ifjol. Vi hade inte lika stor tur med vädret i år, men minus en ordentlig storm så var det inte helt bajs heller. Soligt i början och i slutet, och lite mulet och småregnigt resten av tiden. Fina kvällar för det mesta, dock.

Och nu till BILDERNA:
Här är hon, vår fina Esmeralda. Ingen Miss Sparkling, Sleek and Shiny utan snarare trogen, hemtrevligt gammal och lagom stor.

Två veckor i segelbåt? Inga problem, bara det finns en fungerande spis och diskho med vattenkran. Till vänster skymtar dörren till "vessan" som blev min klädgarderob eftersom där inte finns någon vessa. Ingen septiktank, you see. Bakom gardinen finns sovalkoven.

Det blev inte alls svårt att göra yoga på morgnarna. Titta bara.

Värre blev det efter Väderskär (ön som Stormskärs Maja-böckerna bygger på). När vi ska ta i land är det min uppgift att hoppa i land från fören medan Johan sköter motorn och kastar ankar eller förtöjer vid boj från aktern. Problemet är att fören på Esmeralda sitter lite väl högt ibland, eller så sitter klippan/kajen lite väl lågt, same difference. Nu syns det inte på bilden men hoppet ner på klippan på Väderskär var superhögt och jag var inte alls förberedd, hade inte ens skorna på för sjuttons tusan. Resultat: superpipi häl hela rester av semestern.

Det störde dock inte så himla mycket att måsta halta i två veckor när kvällarna var så här vackra.

Dessutom cyklade vi för det mesta, om det fanns cyklar att låna eller hyra.

Det blev en hel del kvällsmys i styrhytten. Vi smuttade på skumpa, vin eller brandy och läste Mumin tills det blev mörkt.

En hel del äventyr blev det också. Utanför Käringsundet sade det plötsligt rritsch! i storseglet. Plötsligt känns det ganska angeläget att lära sig lite grundkunskaper i segelsömnad. Lyckligtvis klarade vi oss med revat (förminskat) segel.

När vi skulle starta motorn för att ge oss i väg från Mariehamn sade den "ööö - sori, ei jaksa". Akkun, alltså batteriet, var kaputt. Voihan vessan oven kahva, som Uppo Nalle brukar säga. Vi var lite sura tills vi kom på att hej, det här kunde ju ha hänt nästa dag då vi låg i någon naturhamn hundratals kilometer från närmaste affär. Sen var vi bara tacksamma och tyckte faktiskt att vi hade rejält med tur denna gång.

Men för det mesta hade vi det bara skönt...

Skönare...


Skönast!

Hej

Hej, jag har saknat er!

Ni tycker förstås att det var mycket oartigt av mig att bara ge mig av på semester utan att ta avsked här på bloggen, bara försvinna utan ett enda ord. Och ni har ju helt rätt. Förlåt.

Som försoning lovar jag ladda upp en massa bilder och berätta om semesteräventyret. Men först ska jag ringa mommo. Hej så länge.