om hur det går till när Heidi ska byta däck

Men först måste jag dela med mig dagens "hört i kassakön":

*Personer: Mamma (ca 35) plus dotter som knappt når upp till kassabandet (5?)*

Mamman (som ser raderna med halspastiller vid kassan): Mikä on sun pastillitilanne päiväkodissa?
Dottern: Aika iso.

Sådan fråga, sådant svar.

Och jo, dagens tema har varit Fixa bildäcket i skick. Ägarna till biltillbehörsaffären var inte helt glada över att jag hade lämnat vår gamla Renault men synlig punktering precis utanför deras dörr i ett och ett halvt dygn utan att höra av mig (ja, sanningen är helt enkelt att jag, som jag gör ibland, inte kom att tänka på att det skulle vara en god idé att ringa och gårdagen handlade dessutom bara om jobbhelvete fram till efter klockan fem och då hade affären stängt. Selit selit, jag vet...). En låda med sex wienerbröd löste saken, som tur.

Nu är det fixat. Inte världens smidigaste däckbyte men resultatet är det som räknas, tycker jag. Det var bl.a. inte helt genast jag hiffade hur jag kommer åt reservdäcket (som sitter i en ställning under bilen, man ska lossa på en skruv i bakluckan för att få loss det) men jag fattade till slut. Tog en lite pinsamt lång stund att få domkraften in i hålet också. Och att veva upp bilen var så tungt att jag blev svettig inom tio sekunder. Och reservdäcket var tomt, skoj! Som tur fanns det en bilverkstad i grannen, bara att rulla dit det och be att få låna kompressorn. Sen byta det trasiga däcket mot reservdäcket, köra några hundra meter till Rengasmaailma och köpa nytt däck. Hade tur, fick ett begagnat däck i gott skick, 35 evros. The end.

En upplevelse rikare och 35 euro fattigare, kunde ha varit mycket värre. Nu tänker jag hoppa i duschen och sedan laga mat.