Vet inte om det har märkts men jag har haft extra mycket fritid på sistone... lite lugnare på arbetsfronten, alltså. Jag började nästan trivas. Nåväl, nu har det trillat in så mycket jobb att hela denna vecka och hela nästa är smockfulla. Vilket innebär att alla de små projekt jag har gått och pantat på, fotoalbumpyssel, notarkiv, extra motion, syprojekt, långsam matlagning, de får alla vänta. Liten självanalys mot bakgrund av föregående mening: är jag rädd för att inte ha någonting och göra en hel dag? Svar: Jo, vettskrämd. I might like it too much.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar