Nåniin... nä, int ännu.

Tjenamors! Ja, vi har återinfunnit oss i den urbana vardagen. Det känns inte alls så "främmande" som det kanske borde göra efter sex veckor på en holme, med ekorrar och kråkor som närmaste grannar, men så är det. Undrar hur det riktigt har känts för Julia. I hennes värld har vi ju flyttat från gamla hemmet till ett nytt hem, och kort därefter till ytterligare ett tredje hem, och nu tillbaka till det där föregående "mellanhemmet". Tur att barn är förprogrammerade att hänga med, liksom.

Just nu kan jag inte påstå samma om mig själv. Jag hänger då inte med, utan har fallit av kärran, to-talt. Jobba, organisera sig, hitta papper, hitta noter, öö va? Barnet börjar hos dagmamma, eeh vah? Städa hemmet, mitäääh? Planera kommande keikkor, eee hur gör man? Näe. På semester-skylten sitter envist kvar på dörren till hjärnkontoret. Här måste lirkas eller sparkas, och jag vet inte vilket jag föredrar.

Men det kommer, ska ni se. Allra senast sen när det är fem före att allt skiter sig. Så ingen fara, eller hur? Nu tänker jag lägga jag upp en av favoritbilderna från sommaren. Ha en skön vecka, allihopa!

Vardagen, jag kommer!

Åh, sucka mitt hjärta men brist dock ej. Vilken bok! Alla som gillar engelsk litteratur från 1700 och 1800-talet, läs North and South!

Och seriöst, nu måste jag läsa en bra bok på mitt modersmål svenska ganska snart. Det blir det perfekta startsteget på min plan "köp inte en enda bok åt dig själv på ett år". På något sätt är denna plan det mest skrämmande jag har föresatt mig på länge. Men nu prkl, sa finlandssvenskan. Jag lånar från bibban eller av vänner, eller läser det jag har hemma i bokhyllan, punkt.

Denna  åskregngråtrista dag håller vi på och städar och packar undan här på holmen. Farmor och farfar har tagit "Jullan" hem till sig för att låta oss feja och greja, bless them. Nu borde man bara rycka upp sig och komma över den här angsten över att sommaren än slut. Fast nej, den lilla angst jag känner beror inte på att sommaren är slut, för vi har haft en lång, underbar, ljuvlig sommar och vi har njutit som små grisar här på holmen, och fått oss en rejäl dos sommar på alla sätt. Nej, nu känns det i hela kroppen att vardagen har börjat i stan, och jag vill vara där redan. Jag vill sitta i mitt arbetsrum och gå igenom kalendern, och packa noter till konservatoriet och jobba och pricka in övningstider och sätta maskiner med tvätt på löpande band. Bättre tecken på en lyckad sommar finns väl inte.

Bildbevis på att sommaren är slut:

Julias uppblåsbara bassäng och badring, som legat på gräsmattan hela somaren, nu uppsköljda och på tork.

The affair

Ja, bloggen, jag måste erkänna. Jag har varit dig otrogen. Jag har ett passionerat pågående förhållande  med ett annat medium: det litterära. (Just nu borde jag vara till sängs, men jag bara måste läsa ett, två fyra kapitel till. Och sen blev jag så skamsen över detta svek att jag inte klarade av det längre, utan måste ta fram paddan och med mjuka fingerslag medge sanningen: att det finns en Annan.)





Den Andra heter North and South och är skriven av en viss Elizabeth Gaskell på 1850-talet. Och slutet närmar sig med stormsteg. Sen, bloggen, är jag din igen. Oj, så jag har att berätta.

Förresten, gissa vad som också närmar sig med stormsteg? Vardagen.

Omstartknapp, anyone?

Håhåjaja, säger jag. Alltså det finnas dagar som jag helst skulle ta omstart på. Särskilt när de kommer lömskt i hälarna på jättebra dagar, för då är jag extra oförberedd på att allt plötsligt ska kännas jättemotigt och trögt.

Jo, alltså gårdagen var en kiva dag. Lite regnig och mulen och sådär halvtrött, men med trevligt innehåll. Tumistid med mamma, antikvariatbesök och lunch, en kopp te på Stellafärjan båda vägarna, kvällsbastu, Skipbo i skenet av levande ljus med ostbågar och choko, mysmysmyyys. Kvällen avrundades till och med med en givande och bitvis livlig debatt om de sociala mediernas för- och nackdelar. Lite sent blev det, men mycket givande var det. Fulla poäng på alla sätt.

Idag, icke så bra. Den korta nattsömnen hade kanske varit en ganska träffsäker varning. Inget är egentligen sådär jätte, jättefel, men de små störande failmomenten har avlöst varandra på löpande band. Mokkulan är på fel holme, bilfönstret hade varit halvt öppet hela natten så nu är loppisfyndet vattenskadat (Jättebu. Jag hade kanske tänkt slipa och måla det, men först nästa år) och jag blev klitschblöt om baken när jag körde till posten, korrekturläsningsuppdraget går inte så smidigt som jag hoppades (which they never do), vädret hjälper inte precis...

Bladibladibla SLUT på jomandet! Nu har jag i alla fall jobbat färdigt för idag och resten av dagen ska vi mysa på holmen. Under denna min ytterst ytliga tristess är jag genomlycklig över att mamma och pappa är här hos oss och över att Julia får vara med dem och sina farföräldrar samtidigt. Vilken lyx!

Sommar, äntligen!

Okeej, nu börjar vädret likna något som kan kallas hyfsad sommar! Vi förundrar oss och njuter här på holmen, alla fem: Julia, pappa, mamma, mommo och moffa. De två sistnämnda har en dryg vecka kvar, och vi andra sticker nog också hemåt kort efter det. Så nu gäller det, liksom. Asento: lepo.

Mamma gjorde sig hemmastadd genom att byka i regnvatten, enligt min patent (hett vatten, ämbare och käpp).  

Kolla mommo, jag äter paj.

Se upp moffa, här kommer den!

MIN flytväst! MIN Grolle-båten! MIN mössa! Ca tvååringen rår över hela världen.

Snabbisen

Om några dagar har vi statsbesök här på holmen, och jag försöker få undan så mycket jag kan av jobbet. Jag har ytterst lite tid att blogga så det här blir en snabbis, okej? Kolla, jag bloggar supersnabbt:

Sommarkontoret. Det är jättenajs.

Utflykter till höga bergstoppar är också jättenajs.

Så barnet behöver större skor och en söt liten ryggsäck? Missionsboden levererar.

Wham-bam-slam, slutbloggat för idag!

Då tar vi en highlights, va?

Hej bara, vad tre veckor kan gå fort! Det var semestern, det. Datorn är avdammad och ikopplad och nu dras jag, inte helt otippat, med en gnutta ångest över allt det jag borde *ehöööm* skulle vilja skriva om. Börjar motvilligt inse det smarta med att blogga medan semestern pågår.*

Men alltså hej, inget som en punktlista inte kan lösa! Och därmed var det sagt och gjort.

Semestern 2013, highlights:

• Johan har byggt ett fint utediskbord av restvirke, och jag har pumpat en massa vatten och diskat en massa, och njutit. Voilà:

• Julia har träffat sina tre kusiner från Sverige. Bästisen blev såklart minstingen Widar, tre år. Innan vi visste ordet av så hade de unga tu haft TV-dejt med popcorn.

• Karln har varit framme med motorsågen. Ergo: vi har huggit ved, radat ved, huggit mera ved, radat mera ved. Nu finns det ved.

• Vi har eldat bastu och doppat oss i havet nästan varje kväll, i två veckor (tur att det finns mycket ved, eller va?).

• Vi har njutit av vår ypperligt skyddade uteplats, Café i Lä.

• Vi har varit till bibban i Näsby och lånat böcker. 

Ja, det råder knappast några tvivel om att sommar is the good stuff. Det känns inte så lite underbart att veta att vi har några veckor kvar här ännu... länge leve internet och solpanelen, två saker utan vilka jag inte skulle kunna jobba härifrån!


*Men ni vet, datorn, lång pinne, inte ens, osv.